II enlighet med den tradition inom nordeuropeisk och svensk konst som brukar kallas expressionism har jag under det senaste årtiondet kommit att fokusera allt mer på känslor och sinnestillstånd och allt mindre på den fysiska verkligheten. Som en följd av detta blev mina bilder länge allt mer abstrakta.
Min konst växer fram ur känslor, sinnesstämningar och mentala processer. För mig ligger måleriets kärna inte i vad en bild "föreställer" utan i det drama som uppstår när färger, former, ytstrukturer och färglager möts och samverkar. Det är i samtalet mellan de olika bildelementen som jag hoppas att "berättelsen" växer fram.
Jag tycker om att balansera på just den punkt där vi börjar uppfatta en form som något som kanske skulle kunna existera i den materiella världen. Jag fascineras av de många tvetydigheterna i vår uppfattning av rummet och våra outtröttliga ansträngningar att hitta referenspunkter i kaos och göra det obegripliga begripligt genom att ge det materiell form.
Även om min konst för det mesta saknar specifika referenser till sinnevärlden, märker jag ofta själv att jag som svensk ständigt (men inte alltid) hämtar inspiration - former, färger, stämningar - från företeelser i min nordiska bakgrund, speciellt svensk natur.
Konstnärer som inspirerar mig är framför allt expressionister som Van Gogh, Munch och Emil Nolde och abstrakta konstnärer som Rothko och Diebenkorn. Inom svensk konst intresserar jag mig för t.ex Strindberg och Carl Kylberg.
|
Galleri
3
|
|||||
